Hagerlund.net header på svenska.

Du är här

Hem

Vad jag siktar på i välfärdsområdesvalet 2025: fungerande tjänster i närområdet och smidigt samarbete med kommuner och organisationer

Jag kandiderar i välfärdsområdesvalet i april 2025. Här på sidan presenteras mina valmål i korthet.

Jag är utbildad närvårdare och politices magister. Tack vare denna utbildningsbakgrund, min breda arbetslivserfarenhet (bl.a. som handledare för utvecklingsstörda och utvecklingschef inom kommunsektorn) och mina förtroendeuppdrag (bl.a. ersättare i HUS styrelse, medlem i Esbo social- och hälsovårdsnämnd samt grundtrygghetssektionen och erfarenhet från social- och hälsovårdsorganisationer), har jag utmärkta förutsättningar att påverka välfärdsområdets verksamhet både från ett praktiskt och övergripande perspektiv.

Här kan du bekanta dig med mina nuvarande och tidigare förtroendeuppdrag och här kan du lära känna mig närmare. Bland annat har Helsingin Sanomat publicerat flera social- och hälsovårdsrelaterade debattartiklar av mig.

Jag är en professionell inom samhällsvetenskap (PM) och social- och hälsovårdssektorn (närvårdare), och jag har bred erfarenhet av sote-sektorn både inom kommunalt beslutsfattande och inom organisationer. Mer om min bakgrund hittar du under mina förtroendeuppdrag.

(1) Fungerande social- och hälsovårdstjänster

Efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster växer snabbare än finansieringen. Det är viktigt att hålla sotetjänsterna på minst nuvarande nivå, och i bästa fall kan de också utvecklas. Detta kräver en ambitiös förnyelse av tjänster och arbetssätt.

(2) Tjänster nära hemmet

Det är avgörande vilka typer av tjänster vi pratar om. Om det handlar om avancerade knäoperationer, kan de utföras på endast en plats i Nyland. Men tjänster som hälsocentraler och mödravårdscentraler, som ofta behövs, bör finnas inom rimligt avstånd från hemmet.

I Nyland är detta möjligt eftersom befolkningen växer och bebyggelsen är ganska tät. Men situationen är mycket olika beroende på om man ser saken från Mattby i Esbo eller från Hangö udd.

Västra Nylands välfärdsområde bör också satsa på mobila tjänster. Om en by är för liten för en egen hälsocentral, kan en hälsocentrallastbil kanske komma till S-Market parkeringen på måndagar?

(3) Bra samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena

Samarbetet mellan välfärdsområdet och kommunerna är mycket viktigt, eftersom kommunerna ansvarar för viktiga uppgifter kopplade till sote-tjänsterna, som skolor, ungdomsarbete och idrott.

Kopplingen mellan skolhälsovård och undervisning är särskilt betydelsefull. Jag sitter själv i Esbos nämnd för tillväxt och lärande och kommer att fokusera just på detta område.

Det får inte finnas en otydlig gräns mellan kommunerna och välfärdsområdet där invånare kan falla mellan stolarna eller information gå förlorad.

(4) Stöd till organisationer

Organisationer erbjuder kompletterande tjänster vid sidan av de offentliga tjänsterna, ofta med finansiering från Stea och kommuner. Genom dessa tjänster får många hjälp som de annars inte skulle få.

Jag var ordförande för Finnfami Nyland i fyra år. Denna organisation, tidigare känd som Anhörigas stöd för mentalvårdsarbete Nyland, är ett bra exempel på det unika stöd som organisationer kan erbjuda.

Den offentliga sektorn tar hand om patienterna, men stödet till anhöriga ligger inte på deras ansvar – och ingen annan skulle organisera detta stöd.

Det är viktigt att välfärdsområdena har ett nära samarbete med organisationer och stöttar dem ekonomiskt, särskilt när de erbjuder tjänster som inte finns någon annanstans.


Mina texter relaterade till välfärdsområdesvalet


Jag känner Västra Nyland väl. På dessa sidor finns nästan tusen bildserier och en mängd artiklar, varav många är från detta område.

Du kan bekanta dig med bildserierna och artiklarna kommunvis: Esbo, Hangö, Ingå, Högfors, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och